Ja, självklart trodde jag att det skulle vara fint på vingården i Toscana, men hey! Det var taget som från ett vykort. Milslång utsikt över vinodlingar, olivodlingar, kullar och stenhus. Vi bodde i ett jättefint hus i Casole tillsammans med Julias värdfamilj (de som äger ägorna!). Och jag som inte är någon vinkännare, hade inget val.
Pasta pesto till lunch. Jag har nog ätit den rätten sju, åtta gånger sen jag kom till Italien för snart tre veckor sen (jag sitter till och med med en skål i detta nu....)
Utsikten från mitt och Julias sovrum på tredje våningen. Inte fy skam.
Familjens hus.
På kvällen kom några av familjens bekanta, ett par och deras dotter (faktiskt från Bibione!), och åt middag. Det var som taget ur "Mina fastrars mat" med Paulo Roberto. Precis som man tänker sig hur en mysig, italiensk middag ser ut på landsbyggden. Vi grillade köttet på brasan i köket, drack gårdens vin och strödde gårdens olivolja över det Toscanska vita brödet. Vi åt ost från marknaden tillsammans med honung och njöööööööööt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar