Jag ligger på rummet och tycker allmänt synd om mig själv. Det är inte roligt att vara sjuk, och har aldrig varit. Eller jo, kanske de första två timmarna när man kan göra sånt som man inte hinner med annars, som att läsa eller skriva lite i dagboken. Men efter två, tre dagar har den där entusiasmen försvunnit.
Peter jobbar idag, så jag är dessutom alldeles själv. Det är konstigt att vara själv, vi har fram tills nu varit med varandra ungefär 24 timmar om dygnet eftersom vi jobbat ihop under de två jobben vi haft här. Blir en himla omställning att komma hem, och så småningom åka ensam till Italien.
Ska få tummen ur nu och ta en svalkande dusch innan jag värmer maten (chili con carne) som min lilla husmor lagade till mig igår. Efter detta blir det eventuellt en tur ut i friska luften, jag tänkte unna mig en tidning att läsa. Jag tror att det är fint väder idag, har inte ens orkat dra upp rullgardinen.
Hoppas att allting är bra med er där hemma. Vi kämpar på, och hoppas få in tillräckligt mycket pengar för att ha råd att stanna här resan ut. Annars blir det till att boka om hembiljetten och dra hem lite tidigare. Bara 9,5 veckor kvar nu, så vi får väl försöka klara oss.
Puss o kram
Stina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar