så jag var på del 1 av stresshanteringskursen som skolhälsan håller i, igår. Det var lärorikt. Jag måste tydligen jobba lite med "Timellsyndromet" som hon kallade det, att göra allting så fort som möjligt, men att huset sedan rasar när man går där ifrån. :)
Men den största anledningen till att jag gick var för att jag ville få svar på varför tusan jag har alla tvångstankar i huvudet hela tiden. Nä, det är inte så allvarligt som det låter, jag vill inte gå runt och göra människor illa, men jag har länge länge haft de där tankarna som gamlingar ofta har; "stängde jag av spisen?", "drog jag ur plattången?", "låste jag verkligen dörren?" osv. Det låter kanske inte speciellt jobbigt, men allting blev värre när jag var i Italien.
Jag vet inte varför, men plötsligt var det det enda jag tänkte på. Jag gick runt, runt i huset flera varv på morgonen innan jag skulle iväg och kollade så att alla dörrar och fönster var stängda. Jag kollade, kände och tog kort på spisen för att verkligen inse att den var avstäng. Jag låste dörren, gick ut, gick in igen för att kolla att jag verkligen låste den, gick till tåget, hoppade på tåget, gick av tåget innan det hann rulla iväg och sprang tillbaka för att kolla att jag låst. Missade således tåget och fick ställa in det jag tänkt göra.
Såna grejer.
Det kan förstöra hela dagar för mig när jag hela tiden inbillar mig att jag inte låste, inte stängde kylskåpet ordentligt eller inte släckte alla ljusen FAST-JAG-VET att jag gjorde det. När vi åkte till Zoo tillsammans med Matildas klass i Italien satt jag, i 13 timmar, och oroade mig för att jag inte dragit ur plattången, och bara ville hem och kolla den. Samma visa när vi var i Sydney och gick ut en kväll, och det var det enda jag tänkte på hela natten. När jag är med någon annan brukar jag tvinga dem att kolla så att de kan försäkra mig om det sen när jag väl gått hemifrån. För övrigt vet jag inte hur många gånger pappa fått åka hem från sitt jobb för att kolla att jag dragit ur plattången på morgonen.
När jag kom till min egna lilla lägenhet är det spisen, plattången, fönstret, toalettkranen, lamporna, kylskåpet och en låst dörr som jag måste ha ordning på, gå tillbaka till och kontrollera flera gånger varje morgon och kväll.
Jag läste ett stycke på OCD-förbundets hemsida som var som taget ur mitt liv (jag skrattade när jag läste det, för då kanske jag inte är SÅ konstig som jag trott); " Kontrolleringstvång-upprepande kontroller av kranar, spis, lampor, dörr och kaffebryggare är ett annat mycket vanligt syntom. Man bygger upp hela ritualer för att kolla att allt är avstängt- känner på plattor med handen och går "kontrollrundor".
Jag började faktiskt med känna-grejen för flera år sedan, eftersom jag litar mer på någonting jag känt än någonting jag sett. Kontrollrundor har jag alltid gått, men jag började med något så konstigt att ta kort med mobilen i Italien för att jag skulle kunna titta på dem när jag väl åkt - jo, plattången VAR ju urdragen 07.37. Men då kommer de andra tankarna, för jag gick ju faktiskt inte förrän 07.40... Hann jag använda den emellan?
Så hej, jag har OCD. Eller tvivelsjukan låter bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar