Packning på g

I morgon lämnas Sverige för lite varmare breddgrader. Türki next up. Sedan raka vägen ner till Karlskrona och termin tre. Det känns ganska bra faktiskt. Min nya lägenhet och den kommande flytten förstärker brakänslan med ungefär... tja, sisådär 200%.
En lyckad Bengtsforstripp resulterade i tre sååååå fina sockerlådor (nåja, två sockerlådor och en gummidynamit), två skolplanscher (björk och vallmo), och en trasmatta som gör mig så stolt enda ner i benmärgen. För vem trodde att jag kunde väva? Inte jag i alla fall.

Sockerlådorna var en rolig historia. På vägen till Bengtsfors (eller Torrskog egentligen) åkte vi förbi ett litet samhälle som bestod av en thairestaurang och en mataffär. OCH en liten second hand/loppis. Tror ni inte att det stod sockerlådor utanför, såna där som jag velat ha typ i flera år? Jorå. Sen var gubben i affären grymt medveten om att de är svåra att få tag på, så de kostade därefter. Köpte den minste (som då var en gummidynamitlåda) för 200 spänn.
Nämnde glad i hågen mitt köp för Peters farmor som såklart har allting på vinden. Någon timme senare hade jag blivit ägare till ytterligare två lådor. Man ska ha flyt.
Så nu står det massa fina pryttlar i hallen som jag samlat på mig under sommaren. Pappa tar med det till Karlskrona när han kommer och hjälper mig att flytta. Inte det minsta sugen på att släpa runt skrivmaskin och stora tavlor på Turkiska stränder.

Kajak next up

Japp, det blir K-Krona till helgen, eller, vi åker redan torsdag eftermiddag i husbilen, mamma, pappa och jag. På vägen hem har mammsen lovat Ullared, och det ska tydligen hämtas upp en syster någonstans på vägen också. Därför gjorde jag min sista arbetsdag (som så många gånger tidigare) idag. Nu kommer jag nog inte tillbaka. Det trodde jag i och för sig inte förra gången heller, men fy vad långtråkigt det kan bli hemma ensam med regnrusk utanför. Det är liksom som om man längtar efter att få sätta tänderna i lite plugg igen, och september är nog ändå rätt välkommen.
Men först ska Peter och jag till Turkiet. Japp, bara sådär. Vi tyckte att vi kunde vara värda det. I samma veva firar vi tre år som förlovade, fint va? Tänk vad tiden går fort när man har skoj. I november firar vi 6-årsdag och det är så fint att ha hittat sin allra bästa vän såhär tidigt i livet tycker jag!

I kväll står kajak på schemat och jag är inte lite nervös. Mest nervös för att hamna på fel håll såklart, men det ska nog gå bra. Först ska jag duscha, packa och sådär. Mycket ska in i husbilen i morgon, för efter Turkiet åker jag raka vägen ner till Karlskrona, så då kommer det inte med mycket mer än bikinis och shorts. Sen kommer i och för sig pappa med ett lass någon gång i september i samband med min flytt (som för övrigt kan vara en bidragande faktor till att jag längtar tillbaka till Karlskrona).

Nåja, önska mig lycka till!
Puss