Kärlek till allt

Bra dag idag! Jag fick tillslut träffa Emma som jag saknat så mycket under dessa sju månader utan. Det blev naturligtvis Överby. Passa sig utmärkt, för Peter fyller år på torsdag och det finns ingen bättre köpa-present-kompanjon än Emma. Jag köpte dessutom en bikinitopp till mig själv som nog kommer komma till användning så småningom. Och en tjock Mankell-bok som jag ska spara till Italien. Det börjar närma sig nu!

Jag började packa idag. Det är svårt att förstå att detta är min sista Sverige-söndag på fyra månader. Det är bara tre dagar kvar tills jag, mamma och pappa tar husbilen ner till Bologna, och om en vecka har de släppt av mig i mitt nya hem. Det ska egentligen bli hur roligt som helst, jag kan knappt beskriva hur jag längtat efter att få bo i Italien på riktigt. Familjen jag ska bo hos verkar passa mig som handen i handsken, den lilla mysiga byn utanför Bologna också. Jag kan skratta mig lycklig för det som jag får och kommer få vara med om under mitt lilla "sabbatsår" augusti 2010-2011, men samtidigt är det vemodigt att lämna Peter här i Sverige (och jag är livrädd, för jag vet inte hur många gånger jag tänkte "detta hade jag aaaaaaldrig klarat själv" när vi var i Australien), och faktiskt lite vemodigt att lämna Sverige just nu, överhuvud taget. De här tre veckorna i Sverige har varit otroligt roliga, för jag har tryckt in hur mycket som helst och hunnit träffa alla som jag saknat. Jag har fått se den där snön som jag saknade i vintras och jag har haft ett antal vårregn. Jag har fyllt 20, varit på 50-års kalas, hälsat på Peters farmor och farfar i Torrskog, varit i Lund hos Björn, Jalila och Villiam, IKEA, Ullared, ätit pizza med Caroline & Bylin, tryckt våfflor med Smedbäck, shoppat med Emma, busat med Milla, Jakob och Vilmer, fått en heldag med Malin i Göteborg, spelat Gumball med dragspelsgänget och njutit av den lediga tiden med världens bästa Peter.

Det har, kort sagt, vart den absolut bästa mars månad hittills. Nu börjar april, och utan tvekan ska det bli den bästa april någonsin. Det blir aldrig bättre än vad man gör det.

Puss
Stina