Att bo litet

Det är något speciellt med att bo litet.
Eller som i mitt fall - väldigt litet.

Jag har aldrig varit noga med städningen. Jag slänger saker på golvet. Men sen jag flyttade in i min lilla etta har jag haft ganska svårt för att låta det ligga. Jag får nämligen någon smärre panik när det blir för rörigt, att jag ibland kan vara farligt nära bristningsgränsen och känns för att lägga mig på golvet och skrika.
För hur blev det SÅ rörigt?
Tja. Jag storstädade igår. På riktigt. Jag plockade undan ALLTING, jag dammsög, våttorkade golvet ståendes på knäna, dammade i bokhyllan, torkade av TVn, städade i kylskåpet, drog ut ugnen och torkade bakom. Men vad händer? Jag tvättar kläder - big time - samtidigt, och plötsligt ligger en jävlans massa ren tvätt överallt, varav hälften inte är direkt torrt på grund av en halvbra torktumlare. Så jag får täcka varje centimeter av lägenheten med tvätt som ska torka.
Och så ser det för jävligt ut igen.

Eller så bestämmer jag mig för att laga mat. Vips. Katastrof! Jag drog precis för min gardin så att jag slipper se in i "köket". Jag får nöja mig med att ha halva lägenheten fin åt gången.
Och fin och fin, förresten. Jag blir aldrig klar. Letar fortfarande efter överkast, nya kuddar, stor tavla och jag borde verkligen klä om stolen. Sometime. Men ser ni vad fint golvet blev? Och den vita väggen bakom sängen? Eller ja, för er är den vit, för mig är den fantastisk.
Svarta högen bredvid stolen är en påse med smutstvätt. Den är halvfull. Hur hann jag halvfylla den på 24 timmar?

Fast - det har sin charm att bo litet. Jag som alltid varit lite mörkrädd och gärna inbillar mig hemskheter på nätterna har aldrig känt mig så trygg, eftersom jag kan se ungefär 70% av lägenheten bara genom att öppna ögonen när jag ligger i sängen. Dessutom är det förbannat billigt. Elen ska vi inte snacka om - jag har inte ens satt på mitt element än. När det blir lite småkyligt tänder jag två ljus, och vips är det behagligt igen.
Även om jag i framtiden skulle vilja bo någonstans där jag slapp klaustrofobi, trivs jag alldeles utmärkt här för stunden. I alla fall när det är städat.